Rollatorer och full tomte

Jag hämtade lilltjejen på dagis lite tidigare igår eftersom personalen skulle ha möte. På vägen hem hoppade vi av i grannförorten för att kolla in deras secondhand-affär och även handla lite basvaror. Secondhand-affären var väldigt dålig, fula kläder i storlek 48 typ. Mataffären var dyr som fan och det kändes ganska onödigt att vi hoppat av just där. När vi var klara tog vi en promenad hem och lilltjejen och jag skulle göra soppa till middag, hennes önskemål. Utanför vår dörr, med barnvagnen full av matvaror upptäckte jag att jag inte hade någon nyckel, suck! Klant lånade min nyckel kvällen innan och han lovade att lägga tillbaka den i min väska sedan. Det hade han förstås inte gjort. Han hade åkt ut till landet och fått min nyckel med sig. Efter att jag ringt honom så lovade han att komma förbi med nyckeln så fort han kunde.



Jag och dottern knallade ner på centrum för att köpa en pysseltidning till henne. Jag hade tänkt gå till min favoritrestaurang, som ligger lite avlägset, och fördriva tiden där i väntan på nyckeln. Jag tänkte att en tidning kunde vara bra att sysselsätta dottern med på restaurangen. När vi kommit halvvägs upptäckte vi att dottern tappat den nyinköpta. Bara att knalla tillbaka alltså och nere på centrum hittade vi tidningen på marken. Nu orkade jag inte gå mer så vi tog "rollatorparkerings-placet" istället. Pizzan smakade bra men när vi käkat klart och pysslat lite så blev det trist att sitta där bland alla rollatorägare :-) Jag bestämde att jag och lilltjejen skulle ta den lite längre vägen hem till vår gata och vänta i porten tills Klant behagade dyka upp med nyckeln.



På väg hem till oss är det en lång men inte särskilt brant backe, en cykelbana med räcke längst ena sidan. Där knallade det en liten farbror släpandes på två tunga ICA-kassar. Han vinglade till och tog tag i räcket och blev ståendes så. Jag frågade om han behövde hjälp att bära, då gav han mig den ena kassen som svar. Farbrorn bodde på samma gata som oss fast ett par gårdar närmre cykelvägen. Han såg ut som en sliten tomte med skägg och stor mössa och han bröt på finska och konade sprit. När vi precis svängt in på hans gård, ramlade han in i en buske. Jag ställde ifrån mig barnvagnen och drog upp farbrorn. Jag sa att han borde skaffa en rollator som alla andra här, det sa han att han skulle! Resten av vägen fick jag bära båda hans kassar och hålla farbrorn under armen samtidigt som jag drog barnvagnen med min lilla dotter och alla våra matvaror i, pust! När vi kom fram till farbrorns dörr så fick jag hans nycklar och jag låste upp åt honom + ställde in hans kassar i hallen.



När vi äntligen kommit fram till vår port ringde Klant och sa att vi var tvugna att komma ner till tunnelbanan för att hämta nycklarna. Han hade bråttom och skulle vända direkt när han överlämnat dem. Så det var alltså bara att vända om och gå hela vägen ner mot tuben igen. Visserligen är det inte långt men just då kändes det som flera mil! Hursomhelst, soppa fick det bli idag istället!