Tuesday, February 24, 2009

Förlovning och semlor


I dag är det fettisdagen och den stora nyheten är ju att kronprinsessan Victoria förlovar sig med sin Daniel. Efter sju år tillsammans eller något sådant är det äntligen snart dags för bröllop. Oj, vad alla gamla tanter blir glada nu :-D Själv bryr jag mig inte särskilt mycket om det, fast jag inser förstås att det är en stor händelse!

Semlor däremot ligger mig varmt om hjärtat, eller låg mig kanske jag ska säga. Just nu känns det som att jag aldrig någonsin ens vill se en semla igen! Efter dagens frosseri ligger mitt hjärta inbakat i grädde. Blääää!

Semlan på bilden finns inte mer, i vilket fall inte i den formen.

Den ligger nu som en fet klump i min oroliga mage, urk!

kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk

Sunday, February 22, 2009

Klants sista bravad

Jag är förbannat less på Klant och på att ödsla tid och energi på att vara förbannad på honom. Jag ska verkligen försöka att inte bry mig om vad han gör eller inte gör. Det är svårt för hans bravader stör mig enormt mycket fast jag önskar att de bara gick mig förbi. Nu ska jag beklaga mig en sista gång och sedan ska jag som sagt var släppa honom ur sikte och undvika honom i största möjliga mån!

Som jag nämnt så flyttar han i morgon en bra bit ifrån Stockholm. Han ska plugga där och det kommer att innebära att han knappt kommer träffa vår dotter någonting. Därför tänkte jag att han borde vilja träffa henne så mycket som möjligt innan han drar. Jag frågade honom här om dagen vad han hade för planer för helgen som varit och om han ville ha henne hos sig någon dag. Han svarade att han hade fullt upp och massor att göra. Han skulle fixa i ordning på landet, städa, stänga av elen, bomma igen stället osv och packa sina saker inför flytten. Visst, det godtog jag. Även fast han haft lång tid på sig att fixa allt detta.

Så ringde jag honom idag efter lunch för att fråga hur allt hade gått. Han svarade yrvaket och hade inte klivit upp än. Klockan var närmare halv 13 så jag anade oråd. Det visade sig att han varit hos Jen och hennes snubbe och festat. Då undrade jag såklart hur sjutton han prioriterar egentligen?! Han hade tid att punda med dem men inte tid till att ta hand om sin dotter. Jag talade om för honom att jag anser det vara dålig stil och jag frågade om han tröttnat på att vara pappa. Det fick jag inget vettigt svar på, däremot fick jag luren i örat efter en stund.

Jag kommer aldrig sluta att förundras över hur svin prioriterar!

Kalas och snökaos


I dag har det snöat och blåst konstant. Det är kul med snö och jag önskar att den får ligga kvar för vi vill åka pulka! Mindre kul är det med den satans blåsten, usch!


Jag hade tvättstugan på förmiddagen och jag och lillskruttan släpade och kämpade med tunga tvättkassar och barnvagnen i snön. När vi äntligen var klara var det dags att åka på kalas. Det hade hänt en olycka vid T-centralen så det var strul med tunnelbanan, vi fick byta tåg ett par gånger på vägen men vi kom fram i tid ändå.


Utanför porten där kalaset hölls stod det att de vi skulle till bodde i gårdshuset. Jag tog in barnvagnen innanför porten och knallade igenom en dörr ut på gården för att kolla. Lillskrutt fick sitta kvar i vagnen under tiden. På gården såg det inte ut att vara någon mer port så jag tänkte gå in samma väg jag kom. Så typiskt mig, dörren hade gått i lås och jag kom inte in igen. Som tur var så hade jag en telefonlista i min väska där numret till de vi skulle till stod. Jag ringde upp och mammans sambo fick komma ner och släppa in mig :-D


Det var ett lugnt litet kalas med en trevlig skara människor. Det var lillskrutt, födelsedagsbarnet, en pojke, jag, dagispappan, mamman, mammans sambo, mammans syster och pojkens mamma som var där. Mamman hade bakat massor av godsaker som vi mumsade i oss. Barnen hade roligt ihop och det hade vi vuxna också.


Dessvärre blev det ett dramatiskt slut på det hela. Ungarna busade i sängen och lyckades dra ner sänghimmeln som var uppsatt med en stor metallgreja. Denna grejan föll i huvudet på födelsedagsbarnet som fick ett hål i knoppen. Det blödde en del och de fick tid på Astrid Lindgrens närakut. Jag och lillskrutt begav oss hemåt och efter en stund ringde dagispappan och berättade att födelsedagsbarnet fått huvudet ihop limmat. Annars var allt bra med henne och det var en lättnad att höra!

Vägen hem

Saturday, February 21, 2009

Dags för en kopp te

Nu ska jag dricka en kopp av mitt favoritte. Det är så himla kryddigt och gott och godast blir det med en skvätt mjölk och lite honung i! Det kan jag hett rekommendera!


Jag känner att jag börjar bli lite väl tradig nu så när téet är urdrucket är det bara bingen som återstår.


God natt kära blogg, god natt dumma dator, god natt vackra, elendiga värld!
ggggggggggggggggggggggggggggggggggg

Rollspel

Så klart att det positiva, händelserika, fantasifulla, roliga och mysiga med barn uppväger det som är jobbigt!
Idag körde jag och lillskrutt rollspel när det var dags för henne att kamma håret och borsta tänderna. Först lekte vi att jag var en hårfrisörska som skulle fixa hennes hår. Lillskrutt satt snällt still och lät mig kamma igenom hennes rufs utan att protestera. Sedan var det dags för henne att gå till "tandläkaren". Då hette jag, tandläkaren, Albertina och lillskruttan gapade stort medan jag borstade hennes gaddar och pratade om tandtroll med nasal röst. På kvällen ville hon att jag skulle vara "Albertina" igen när det var dags att borsta tänderna. När jag skulle läsa saga i sängen så fick jag fortsätta vara "Albertina" och läsa sagan med den ansträngda nasala rösten.
Ja, vad gör man inte för sitt barn :-D

Trött

Ibland är jag så trött och känner mig ganska misslyckad i min roll som mamma. Jag har fått jordens underbaraste lilla unge som jag älskar, självklart, över allt annat! Men hon är så otroligt mammig och intensiv och det suger stundtals musten ur mig. Jag vet att det förmodligen är mitt eget fel.

Jag är trött på att varje kväll vid läggdags ligga i hennes minimala säng och läsa sjutton sagor.
Jag är trött på att hon inte somnar trots att jag läst sjutton sagor.
Jag är trött på att ligga i hennes minimala säng och låtsas sova (ofta somnar jag på riktigt) i två timmar i väntan på att hon ska somna.

Jag är trött på att varje morgon tvinga upp henne i gryningen och mer eller mindre tvångsklä henne. Det känns förjäkligt att behöva gå hemifrån så tidigt men vi måste, mina chefer går inte med på annat. Tyvärr!

Jag är trött på att, de dagar vi är lediga, behöva jaga runt henne i evigheter för att hon ska klä sig, borsta tänderna och bli kammad. Jag är trött på att låtsas att Karius och Baktus knackar på dörren och att de blir arga om hon inte borstar gaddarna.

Jag är trött på hennes eviga : "Jag vill inte, jag vill inte!" och att hon skuttar ifrån matbordet innan vi ätit klart. Jag är trött på hennes tjat om godis och tuggummin och jag vet att allt som jag är trött på har jag själv skapat. Jag är trött på att vara trött!

För övrigt så är min lilla dotter en mycket viljestark och envis tjej. Hon är snäll mot andra, väldigt framåt och inte rädd för att ta för sig. Hon är en riktig liten tuffing med många goda egenskaper och trots att hon inte ens är tre år så kan hon redan skoja med folk och hon vet hur man uppför sig i sociala sammanhang. Kanske tack vare att vi varit mycket på resande fot.

Men

Det känns som att alla andra har det så jäkla lätt med sina barn. De somnar minsann klockan 19 varje kväll, alldeles ensamma i sin egen säng. De klär på sig och borstar tänderna utan protester. De sitter snällt kvar vid matbordet tills alla ätit klart. De är små prinsar och prinsessor men mitt barn är en riktig liten trollunge!

Världens bästa lilla trollunge men jag önskar att jag fick mera struktur på vår tillvaro, framförallt detta med nattningen! Det skulle vara en enorm lättnad för mig om jag bara kunde få hjälp att lära mitt lilla barn hur man somnar själv, i sin egen säng! För jag vet inte hur man lär någon det?

YYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYY

Utvecklingssamtal

I onsdags var jag på utvecklingssamtal hos min närmsta chef.
Hon konstaterade att jag inte är utvecklingsstörd.
Hon sa också att jag inte kommer att få den högsta löneförhöjningen.
Därför att jag är för negativ!
Hon sa att det är positivt att jag pratar på de få möten vi har eftersom att ingen annan i min arbetsgrupp säger något.
Hon sa, att eftersom jag ofta ser negativt på saker och eftersom det nästan bara är jag som snackar och säger något, så sätts nivån i gruppen efter det jag säger.
Vad fan!
Jag kan väl inte rå för att de andra i min arbetsgrupp är fega eller oengagerade typer som inte vågar öppna käften!
Visst, jag lyssnar och försöker ta till mig kritiken jag fått.
Men.
Jag tänker fortsätta prata och säga vad jag tycker, vare sig det är positivt eller negativt!
Jag talade om för chefen att hon enligt mig har lite väl hett temperamente.
Jag berättade för henne att många är rädda för att prata med henne för hon tänder till innan man talat till punkt.
Chefen noterade mina synpunkter och kanske tar hon till sig kritiken hon fått av mig.
Jag kan gott vara utan några hundringar i höjd lön, det kan det vara värt för att slippa slicka röv!

Det lönar sig att klaga!


Om du köper en produkt och den inte motsvarar dina förväntningar, skicka ett klagomail! Det har jag gjort några gånger nu på sista tiden och som tack har jag fått checkar tillbaka :-)

Jag kanske borde skaffa mig en hobby kan tyckas? Sitta här framför datorn och klaga, vad är det för stil?

Fint?

"Skönheten sitter i betraktarens öga"
påstås det och det påstås också att detta är ett ordspråk från Ukraina
och det första påståendet är helt klart sant
om du frågar mig
dddddddddddddddddddddd

Heldag i Farsta

Jag och dottern drog till Farsta idag för att köpa present till 3-åringen som har kalas i morgon. Det första vi möttes av var en kvinna (eventuellt med missbrukarproblem, hmm...) som fått någon slags psykbryt och gick runt och bölade. Sorgligt! Sedan passade vi på att träffa kära Cissan också som hade tålamod att vandra runt med oss bland barnböcker och leksaker. Vi bestämde att vi får ta och ses på tu man hand någon gång och tömma en bag-in-box och bubbla.

När Cissan övergav oss fortsatte vi att knalla runt i Farsta centrum i timmar. Dagens skörd; bok, glitterpennor/lim och badanka med skum i till 3-åringen. Glitterpennor/lim, vantar, trosor och tatueringspennor :-) till lillskrutt. Äppeldelare, kylskåpsmagneter, grönsaker, toapapper, listerin och tandkräm. Så spännande! Not. Det sista vi såg innan vi åkte hem var en fördrucken man som blev erbjuden skjuts till Mariapol av polisen. Sorgligt!

Igår var Klanten här för sista gången innan han flyttar till pluggorten. Vi diskuterade hans alkoholvanor och han blev sur. Han var i vilket fall någorlunda nykter när han var här och han drack inget efter att han kommit hit, trots att han hade ett par bira med sig. Däremot var han flummig som vanligt och disträ. Kvinnan som han hade samtal med på tingsrätten sa att hans straff kommer bli samhällstjänst.

Nåväl, det är lördagskväll och jag är sugen på att festa! Faktiskt! Men det blir inget av med det inte. Jag får sitta här och fortsätta drömma framför Svamp-Bob fyrkant.........

pppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppp


På kvällen slog vi in paket till 3-åringen. Lillskrutt hjälpte stolt till med saxen.

Friday, February 20, 2009

Rötter





















Dessa foton är tagna i juni 2007. Jag växte upp alldeles intill detta Kalkbrott som då var i bruk. Våra hus var från början arbetsbostäder för de som jobbade i brottet. Vi som bodde där var vana vid dagliga sprängningar då fönsterrutorna skallrade. För övrigt så bodde det krokodiler i skogen, sa våra päron iallafall.
Nu i efterhand förstår jag att de sa så för att de ville skydda oss från att sjunka i sumpmark eller ramla i brottet.







Inte riktigt kry

I onsdags hämtade jag min dotter på dagis efter att hon varit med sin far och sina farföräldrar några dagar. Jag upptäckte direkt att hon inte var riktigt kry än, hostade, snorade och gnällde. Vi gjorde sällskap med "dagispappan" och hans dotter på vägen hem, trevligt. Han vill att vi ska till badhuset med dem snart. Kul att bada men mindre kul att visa sig i bikini... Vi är bjudna på kalas hemma hos "dagispappans" ex i helgen. Deras dotter har nyss fyllt tre år.

Igår morse gick jag upp som vanligt och gjorde mig i ordning, sedan väckte jag en snorig, grinig lillskrutt och mer eller mindre tvingade på henne kläder. När vi efter mycket om och men var redo att gå så kändes det så fel. Jag ringde dagis och sjukanmälde henne och sedan till mitt jobb och berättade läget. Lika bra att stanna hemma veckan ut! Jag ringde Klant och bad honom att ta hand om henne idag så att jag kunde jobba. Icke, Klant skulle till tingsrätten idag och han hade även andra viktiga saker för sig. Alltså är jag hemma med lillskrutt idag också.

Ogilla!!

Bredbandsbolaget som enligt mig kan stoppa upp sitt bredband i röven! Jag har omedvetet bundit mig för bredband hos dem fram tills september, ett abonnemang som jag aldrig kommer använda! Det är inkopplat på landet i Klants stuga och han har inte ens någon dator. Dessutom kommer han inte att bo där på länge eftersom han snart flyttar till annan ort för att plugga. Efter att jag förklarat allt detta för en snubbe på bredbandsbolaget fick jag noll respons. Jag är helt enkelt tvungen att betala 300 kr i månaden i ett halvår för ett jävla bredband som jag inte behöver, suck! Här hemma har jag comhem så jag har ingen nytta av bredbandsbolaget. Självklart får Klanten lov att betala hälften. Någon som behöver bredband? Jag överlåter det gärna!

Tuesday, February 17, 2009

Oj, jag tar det som en komplimang!

Jag är fortfarande en äcklig, stinkande rökare, tyvärr! Jag syndar men jag undviker att röka dagtid, därför har jag aldrig med mig cigg till jobbet. Så idag skulle jag baka på dagis på eftermiddagen men det blev inställt, jag är dessutom barnfri (dottern är med sin far hos hans päron sedan i söndags) och suget smög sig på. Jag smet in på en tobaksaffär halvvägs ned på stan.
Där fick jag visa legitimation!!!
Vid min ålder tar jag det som en stooooor komplimang!!!
Jag gick och log för mig själv och fnissade visst lite hela vägen hem
:-)

Monday, February 16, 2009

Trevlig middag-pinsamt slut

På fredagen hade Klant hittat mitt bag-in-box-vin som jag gömt i ett skåp i skydd mot honom. Han hävde i sig glas efter glas och slocknade snarkandes framför TV´n, fast kvällen var bara barnet. Där låg han på tvären i min stora säng hela natten. Själv bäddade jag på golvet till mig brevid min dotters säng. Lite hårt var det men vad fan, skummare ställen har jag sovit på. Obekvämare också!

I lördags (alla hjärtans dag) åkte vi till Bittan med make (Klants farföräldrar). Lillskruttan var krasslig men Klant envisades med att vi skulle åka ändå och så fick det bli. Klant lagade en god middag på plats som vi intog i trevligt sällskap. Vi drack vitt vin till förrätten, jag nöjde mig med ett halvt glas. Vi drack rött vin till varmrätten, jag nöjde mig med ett halvt glas. Klant däremot fick nog i sig närmare ett par flaskor vin, sammanlagt.

Desserten, som bestod av ostar, käkade vi inne i vardagsrummet. Mera vin togs fram men jag höll mig till vatten och ett glas madeira eller liknande. Klant tog också ett glas madeira och sedan gick han loss på Bittans barskåp. Där hittade han konjak (sorry, vet ej hur det stavas), en fin stor flaska som han så gott som tömde. Lillskruttan somnade på soffan men vi vuxna satt och samtalade och hade det fint. Tills Klant blev väl yr i hatten. När han skulle fylla på sitt glas för, jag tror, sjunde gången så påpekade jag att det kanske räckte för hans del. Det lyssnade han såklart inte på.

Klant blev fullare och fullare och jag satt och funderade på hur i helsike jag skulle lyckas få hem honom. Hans samtal blev mer och mer skumma och varken jag, Bittan eller farfarn förstod vad han pratade om. Det gjorde inte han själv heller. Klant skulle ringa trafikupplysningen för att ta reda på när våran buss gick men det klarade han inte av. Jag bestämde då att vi skulle ta tunnelbanan till nästa station och hoppa på första bästa buss därifrån.

Jag gick ut i hallen för att hämta lillskruttans kläder. Jag tänkte klä henne i soffan, lyfta ner vagnen för trapporna och sedan bära ner henne till vagnen. Med förhoppningen att hon skulle fortsätta sova. När jag var i hallen hörde jag att Bittan sa till Klant att inte röra lillskruttan. När jag kom ut i rummet stod Klant hukad över bordet med lillskruttan i famnen. Bittan höll i honom för han höll på att ramla. Jag rusade in och skulle ta lillskruttan men Klant vägrade släppa henne. Hur som helst fick jag tag i henne och hon var rädd, yrvaken och ledsen. Klant hade rivit ner Bittans kristallglas i fallet och spillt ut vin över hela bordet och alla saker som låg där.

Klant betedde sig som ett riktigt jävla fyllesvin, han kunde knappt stå på benen och han var väldigt högljudd. Jag tyckte så synd om Bittan för att han förstörde en trevlig kväll på detta vis. Bittan tyckte å sin sida synd om mig och lillskruttan. Att vi inte kunde få med oss Klant hem med lokaltrafiken var klart. Det blev till att ringa efter taxi som snälla Bittan betalade. Klant fortsatte att bete sig när taxin kom och lillskruttan blev skrämd av honom. Jag hoppas verkligen att hon inte kommer ha traumatiska minnen från sin barndom!

När vi åkt en bit i taxin röt Klant till chauffören att han skulle stanna. Klant hoppade ur och jag och lillskruttan åkte hem i lugn och ro. När vi hade somnat skönt i min stora säng plingade det på dörren. Då var klockan runt tre, sen natt-tidig morgon. Det var såklart Klanthelvetet som kom in och tog över våran säng. Han hade vaknat upp i Vällingby (långt bort på andra sidan stan) och han visste inte hur fan han hamnat där. Igår påstod skithögen att han inte mindes någonting av vad han hade gjort. Jag påminde honom men han verkade inte ha särskilt dåligt samvete för det. Ett stort kok stryk skulle han ha!

Saturday, February 14, 2009

Alla Hjärtans Dag

I går var det fredag den trettonde men inga olyckor inträffade, i vilket fall inte som drabbade mig! På jobbet firade vi Alla Hjärtans Dag i förskott och rosa rosor delades ut. Vi i personalen fick varsin och och alla våra vårdtagare fick varsin, det var så klart uppskattat hos dem! Jag fick även en knippe tulpaner av en tjej. Dessutom så fick jag en virtuell ros: @};- av min snälle läsare "DHB" nyss! Tack så mycket, det värmde!




Morgonen till ära har jag och min dotter fortsatt med våra Alla Hjärtans Dag- kort, de ska vi dela ut på middagen idag och i morgon.



Jag hoppas att Ni får en skön dag med blommor, kärlek och choklad!



En hjärtbakelse som dottern fick av vår "landlady" Rose i Kanchanaburi, Valentines day.2008

Denna sötsliskiga men goda glassbomb bjöd lillskruttans farmor på när vi var där på middag i söndags och firade "Hönsfarbrorns" födelsedag

dddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddd

Thursday, February 12, 2009

Feberyra

Jag somnade innan kl 22 igår kväll, skulle kolla på någon dramadokumentär om Knutbyfallet. Det var inget vidare så jag orkade inte hålla ögonen öppna. Jag vaknade av att lillan gnällde så jag gick och la mig hos henne. Hon var varm som en kammin och efter någon timme tog jag med henne till min säng istället. Jag fixade en turban till henne av en blöt handuk, hon låg och killade sig själv på magen och yrade lite innan hon somnade. Jag ringde Klant efter kl 23 och förberedde honom på att han skulle komma hit och ta hand om lillan idag.

Först sa han att han inte kunde på grund av att han skulle jobba men då behövde jag bara ta upp den gången, för inte allt för längesedan , då jag var hemma med henne en vecka när hon hade vattkoppor. Trots att Klanten var arbetsös så var han ju icke kapabel till att ta hand om vår dotter just då.

Klant lovade att vara här till kl 7 i morse så att jag skulle hinna till mitt jobb i tid. Halv 7 ringde jag honom för säkerhets skull för att kolla att han var på väg. Det var han inte. Han låg och sov, suck! Jag kommer alltså att bli ca 1,5 timme sen till jobbet idag på grund av Klant.

Lugnt och skönt

Lillskruttan sover redan, vi målade hjärtan till alla hjärtans dag och plötsligt ville hon helt frivilligt gå och lägga sig och hon slocknade så fort hon kommit i säng!

Klant ska flytta till annan ort för att utbilda sig om mindre än två veckor. Han påstår att han vill hinna umgås med vår dotter så mycket som möjligt innan dess, så han har hängt här hela veckan.

Så igår vid middagen så bad jag honom att åka hem idag för jag känner mig stressad när han är här. Det känns inte heller som att han faktiskt varit här för att "vara pappa", utan för att det är bekvämt, närmre till jobbet (ja, han har haft jobb denna vecka!), gratis käk osv.

Någon större hjälp med lillskrutt och hushållsgörat har jag inte fått av Klant. Han har hämtat en dag på dagis annars har jag gjort det mesta (som vanligt). Lillskrutt blir dessutom extra intensiv och klänger på mig och pockar på min uppmärksamhet konstant när hennes far är här. Jag undrar om hon är sotis på honom och vill ha mamma för sig själv?

Eftersom Klant börjat flöjta igen så stör jag mig nog extra mycket på honom. Han kan fixa pengar till skit men inte till mat eller skulderna han har till mig. Det gör mig sur! Dessutom är han så disträ, glömsk, förvirrad och i sin egen värld hela tiden.

Pust, nu är han i vilket fall inte här, jag kan andas, ha datorn för mig själv och jag slipper sova i 170 centimeters säng! Jippie!




Klants flöjt som han tillverkade av bambu
i paradiset för drygt ett år sedan.
Flöjten befinner sig numera hos fina Ralph
i Switzerland

Sunday, February 8, 2009

Saknar...

...min lilla älskling som är hos sin far sedan igår förmiddag. Jag saknar henne jättemycket när hon inte är här men det är förstås lite skönt också att vara själv. Det har varit några intensiva veckor då hela ansvaret över henne har legat ensamt på mig (Klant har haft annat för sig).

Igår tvättade jag ett enormt berg med kläder, handdukar och lakan. Jag bakade också saffransbullar (hann ju inte göra det i julas) och städade min dammiga lya. På kvällen drog jag hem till Jen, vi drack vin och snackade. Efter några timmar var jag så jäkla rusig och trött så jag kände att jag måste hem NU NU NU! Jag irrade iväg till bussen utan att säga hej då och jag fick vänta i busskuren i nästan en halvtimme. Under den tiden hann jag slumra till fyra gånger :-)

I morse ringde jag till Jen och förklarade varför jag dragit därifrån så plötsligt. I dag har jag bara tagit det lugnt! Jag har ätit god sallad, bullar och lakrits. Jag har glott på TV, säkert tio avsnitt av Top Model (skamligt va?) och jag har tagit en promenad i det blåsiga, gråtrista vädret.

Mina vänner från Jehovas var här och plingade på dörren i förmiddags men jag hade fortfarande sovkläder på mig och orkade inte öppna. De lämnade en lapp i brevinkastet där det stod att jag kunde ringa dem om jag vill. Det vill jag inte. Sorry!



För några dagar sedan sa lillskrutt :

"Mamma, kan du köpa en lillebror till mig?"

Ha ha! Hon säger så himla roliga saker ibland!


Saturday, February 7, 2009

Ansa råttan

Vart bilden kommer ifrån minns jag icke


Enligt torsdagens nummer av tidningen Stockholm CITY så "är alla unga kvinnor helrakade" mellan benen. "Nästan i alla fall." Säger barnmorskan Kathrine Peiper som varje år ser 1200 bara kvinnokön. "Det är mycket vanligt att vara helrakad, framförallt bland 80-talisterna." Fortsätter hon.

Själv tillhör jag ju 70-talisterna och bland oss är det inte fullt lika vanligt med snaggade möss. Visst ansar jag där nere för att inte se allt för ovårdad ut, om jag till exempel ska till badhuset eller stranden (och ja, jag rakar mig faktiskt under armarna och på benen). Men helrakad murvla? Nej tack! Jag har testat det och kände mig mycket obekväm med det. Håret fyller väl för sjutton någon funktion och jag vill inte se ut som en liten flicka där nere!

Kanske är jag gammalmodig men jag blev faktiskt lite chockad när det påstås att nästan alla unga brudar är flintis på muttan! Kan det verkligen stämma? Hmm...funderar på att gå ut och fråga alla tjejer jag möter om det är sant :-)

På samma uppslag i samma tidning efterfrågas vad vi kallar våra fittor, förlåt, kvinnans könsorgan för?! Ja, kärt barn har många namn men jag anar att det är snippa som gäller numera. I vilket fall på dagis och i skolan.

Wednesday, February 4, 2009

"Maggie vaknar på balkongen"

Har ni inte redan sett den? Jag uppmanar er att se den!

Här följer en länk till regissörernas blogg, gå in där och läs mera;


http://maggiefilmen.blogspot.com/2008/02/hur-vi-mtte-maggie.html


På länken som följer kan ni se filmen!


http://svtplay.se/v/1424623/dokumentar/maggie_vaknar_pa_balkongen

Monday, February 2, 2009

Ledig i dagarna fyra...

...har jag varit. I torsdags efter jobb och dagis tog jag och lillskrutt tåget till syster med familj. På fredagen åkte vi och grattade kära farmor som fyllde år. Där var det kalas med farbror och hans bästis :-), kusin med tjej och tre barn, far med fru. Lillskrutt höll låda och sjöng många fina sånger som gav skratt och applåder. När kalaset var slut följde vi med far med fru hem och stannade där tills lördagskvällen. Då tog vi tåget hem, hem ljuva hem!

I går bakade jag och lillskrutt både matbröd och sockerkaka i små gulliga formar som hon fått av min söta syster. Lillskrutt bakade småkakor också. Efter det gick vi en lång promenad och på eftermiddagen kom Gilbert och hans fru förbi, de läste några ord ur bibeln för mig och gav mig ny lektyr. De talade också om vad de hette. Så nu är de inte bara mina vänner från Jehovas längre. Nu är vi du med varandra! He he...

På kvällen kom Klant hit och det blev besvärligt att sova. Jag har nämligen bytt ut en av sängarna mot en 170 cm kort barnsäng till lillskrutt. Därför var jag och Klant tvugna att dela på den stora sängen. Helt ok tills lillskrutt kom uppknallandes mitt i natten och ville sova brevid mamma. Klant gick efter ett tag upp och la sig i barnsängen, det såg himla kul ut eftersom han är en aning för stor för denna. Så snälla jag bytte plats med honom, jag kan åtminstånde ligga raklång om jag har barnsängen för mig själv.

I dag så såg jag något på golvet, de såg ut som en sten/ ett gruskorn. Jag pekade på det och frågade lillskrutt vad det var för något. Hon plockade upp det och sa att det var kattmat. Hmm, jo visst såg det ut som en bit torrfoder men när jag skådat biten närmare och även luktat på den, insåg jag att det var något helt annat. Något som måste ha ramlat ur Klants kläder på något vis. En rökbit helt enkelt och Klant kunde inte alls förstå var den kom ifrån... Han har ju slutat, jo men visst!

Nu ska jag titta på "Maggie vaknar på balkongen", vinnare av guldbaggen 2008 , bästa dokumentära film.