Trevlig middag-pinsamt slut

På fredagen hade Klant hittat mitt bag-in-box-vin som jag gömt i ett skåp i skydd mot honom. Han hävde i sig glas efter glas och slocknade snarkandes framför TV´n, fast kvällen var bara barnet. Där låg han på tvären i min stora säng hela natten. Själv bäddade jag på golvet till mig brevid min dotters säng. Lite hårt var det men vad fan, skummare ställen har jag sovit på. Obekvämare också!

I lördags (alla hjärtans dag) åkte vi till Bittan med make (Klants farföräldrar). Lillskruttan var krasslig men Klant envisades med att vi skulle åka ändå och så fick det bli. Klant lagade en god middag på plats som vi intog i trevligt sällskap. Vi drack vitt vin till förrätten, jag nöjde mig med ett halvt glas. Vi drack rött vin till varmrätten, jag nöjde mig med ett halvt glas. Klant däremot fick nog i sig närmare ett par flaskor vin, sammanlagt.

Desserten, som bestod av ostar, käkade vi inne i vardagsrummet. Mera vin togs fram men jag höll mig till vatten och ett glas madeira eller liknande. Klant tog också ett glas madeira och sedan gick han loss på Bittans barskåp. Där hittade han konjak (sorry, vet ej hur det stavas), en fin stor flaska som han så gott som tömde. Lillskruttan somnade på soffan men vi vuxna satt och samtalade och hade det fint. Tills Klant blev väl yr i hatten. När han skulle fylla på sitt glas för, jag tror, sjunde gången så påpekade jag att det kanske räckte för hans del. Det lyssnade han såklart inte på.

Klant blev fullare och fullare och jag satt och funderade på hur i helsike jag skulle lyckas få hem honom. Hans samtal blev mer och mer skumma och varken jag, Bittan eller farfarn förstod vad han pratade om. Det gjorde inte han själv heller. Klant skulle ringa trafikupplysningen för att ta reda på när våran buss gick men det klarade han inte av. Jag bestämde då att vi skulle ta tunnelbanan till nästa station och hoppa på första bästa buss därifrån.

Jag gick ut i hallen för att hämta lillskruttans kläder. Jag tänkte klä henne i soffan, lyfta ner vagnen för trapporna och sedan bära ner henne till vagnen. Med förhoppningen att hon skulle fortsätta sova. När jag var i hallen hörde jag att Bittan sa till Klant att inte röra lillskruttan. När jag kom ut i rummet stod Klant hukad över bordet med lillskruttan i famnen. Bittan höll i honom för han höll på att ramla. Jag rusade in och skulle ta lillskruttan men Klant vägrade släppa henne. Hur som helst fick jag tag i henne och hon var rädd, yrvaken och ledsen. Klant hade rivit ner Bittans kristallglas i fallet och spillt ut vin över hela bordet och alla saker som låg där.

Klant betedde sig som ett riktigt jävla fyllesvin, han kunde knappt stå på benen och han var väldigt högljudd. Jag tyckte så synd om Bittan för att han förstörde en trevlig kväll på detta vis. Bittan tyckte å sin sida synd om mig och lillskruttan. Att vi inte kunde få med oss Klant hem med lokaltrafiken var klart. Det blev till att ringa efter taxi som snälla Bittan betalade. Klant fortsatte att bete sig när taxin kom och lillskruttan blev skrämd av honom. Jag hoppas verkligen att hon inte kommer ha traumatiska minnen från sin barndom!

När vi åkt en bit i taxin röt Klant till chauffören att han skulle stanna. Klant hoppade ur och jag och lillskruttan åkte hem i lugn och ro. När vi hade somnat skönt i min stora säng plingade det på dörren. Då var klockan runt tre, sen natt-tidig morgon. Det var såklart Klanthelvetet som kom in och tog över våran säng. Han hade vaknat upp i Vällingby (långt bort på andra sidan stan) och han visste inte hur fan han hamnat där. Igår påstod skithögen att han inte mindes någonting av vad han hade gjort. Jag påminde honom men han verkade inte ha särskilt dåligt samvete för det. Ett stort kok stryk skulle han ha!