Rollatorer och full tomte

Jag hämtade lilltjejen på dagis lite tidigare igår eftersom personalen skulle ha möte. På vägen hem hoppade vi av i grannförorten för att kolla in deras secondhand-affär och även handla lite basvaror. Secondhand-affären var väldigt dålig, fula kläder i storlek 48 typ. Mataffären var dyr som fan och det kändes ganska onödigt att vi hoppat av just där. När vi var klara tog vi en promenad hem och lilltjejen och jag skulle göra soppa till middag, hennes önskemål. Utanför vår dörr, med barnvagnen full av matvaror upptäckte jag att jag inte hade någon nyckel, suck! Klant lånade min nyckel kvällen innan och han lovade att lägga tillbaka den i min väska sedan. Det hade han förstås inte gjort. Han hade åkt ut till landet och fått min nyckel med sig. Efter att jag ringt honom så lovade han att komma förbi med nyckeln så fort han kunde.



Jag och dottern knallade ner på centrum för att köpa en pysseltidning till henne. Jag hade tänkt gå till min favoritrestaurang, som ligger lite avlägset, och fördriva tiden där i väntan på nyckeln. Jag tänkte att en tidning kunde vara bra att sysselsätta dottern med på restaurangen. När vi kommit halvvägs upptäckte vi att dottern tappat den nyinköpta. Bara att knalla tillbaka alltså och nere på centrum hittade vi tidningen på marken. Nu orkade jag inte gå mer så vi tog "rollatorparkerings-placet" istället. Pizzan smakade bra men när vi käkat klart och pysslat lite så blev det trist att sitta där bland alla rollatorägare :-) Jag bestämde att jag och lilltjejen skulle ta den lite längre vägen hem till vår gata och vänta i porten tills Klant behagade dyka upp med nyckeln.



På väg hem till oss är det en lång men inte särskilt brant backe, en cykelbana med räcke längst ena sidan. Där knallade det en liten farbror släpandes på två tunga ICA-kassar. Han vinglade till och tog tag i räcket och blev ståendes så. Jag frågade om han behövde hjälp att bära, då gav han mig den ena kassen som svar. Farbrorn bodde på samma gata som oss fast ett par gårdar närmre cykelvägen. Han såg ut som en sliten tomte med skägg och stor mössa och han bröt på finska och konade sprit. När vi precis svängt in på hans gård, ramlade han in i en buske. Jag ställde ifrån mig barnvagnen och drog upp farbrorn. Jag sa att han borde skaffa en rollator som alla andra här, det sa han att han skulle! Resten av vägen fick jag bära båda hans kassar och hålla farbrorn under armen samtidigt som jag drog barnvagnen med min lilla dotter och alla våra matvaror i, pust! När vi kom fram till farbrorns dörr så fick jag hans nycklar och jag låste upp åt honom + ställde in hans kassar i hallen.



När vi äntligen kommit fram till vår port ringde Klant och sa att vi var tvugna att komma ner till tunnelbanan för att hämta nycklarna. Han hade bråttom och skulle vända direkt när han överlämnat dem. Så det var alltså bara att vända om och gå hela vägen ner mot tuben igen. Visserligen är det inte långt men just då kändes det som flera mil! Hursomhelst, soppa fick det bli idag istället!

Fler än vi saknas i paradiset

Jag fick ett lite ledsamt mail från en i "familjen", jag hade bett henne att krama Bangdee från oss:

"Dear xxxx, thanx for your postings! Sorry, we can't send greetings to Bangdee. He's living by his daughter now. He lost the light of his eyes and can't no more work here. Hope you're ok and little Bubu too. We enjoy our last days on Bubu without "say goodbye groove" and look forward to next year. Send you a lot of sunshine in your hearts and many many lovely greetings. A part of the Bubutribe family :-)And fire on Bubu burns for long time...Andrea, George and yvy"

Favoritfoto i repris, mr Bangdee

Bangdee, den snälle båtsmannen som tog oss till och från paradiset i sin longtail-båt och som ibland kom förbi våra bungalows för att få sig lite Mekong att dricka. Han som dansade under stjärnorna i baren och förgyllde våra dagar. Bangdee som lekte med våra barn och kånkade och bar på is, mat och annan proviant som han hämtat till oss på fastlandet. Det sades att han bodde på ön året runt och att han under lågsäsongen var ensam människa där i djungeln. Vi fick höra att han då brukade klä av sig naken och vandra runt ön och tala med månen och alla djuren. Kanske drog han sig tillbaka när de andra som arbetade på ön blev för pengakåta. När de började ta dit gäster som inte vårdade och tog hänsyn till naturen. Kanske kommer våran paradisö om några år att vara överexploaterad som så många andra ställen i Thailand.

Det kliar i själen...

...på herr Klant. Hans kropp skriker efter något att berusa sig med igen. Det blev en hel del alkohol för hans del i fredags. Innan dess har han mig veterligen faktiskt haft ett uppehåll på ett par veckor vad det gäller drickandet. Det kan låta simpelt men för honom är det en lång period. Alla andra slags droger (förutom nikotin) tror jag att han gett fan i sedan vi var i Las Palmas i julas. Men är man missbrukare (i mina ögon, inte i Klants) så räcker en fylla för att det ska vara kört igen. På hemresan och efter hemkomsten i fredags ringde han runt till alla möjliga tomtar för att få tag på något att bli bäng eller hög på. "Ge mig vad som helst!" Som tur var så lyckades han inte! Däremot så försvann han i väg några timmar på natten. Antagligen på en promenad och på jakt efter något, vad som helst.

Hur som helst så blev han kvar här hela helgen och vår kära lilla dotter blev kvar hos barnvakterna; farmor och farfar. Jag slappade och trivdes med det men jag märkte på Klant att han var rastlös och orolig. Eftersom han var ganska ordentligt bakfull så kunde han ändå ta det hyfsat lugnt. Han drack en kvarvarande öl på kvällen bara.

I dag åkte vi hem till hans päron för att äta middag och hämta lillskruttan. Vi åkte bil med hans bror dit och Klant kedjerökte hela vägen. När vi kom fram så hällde han genast upp ett fullt glas av sin morsas vin. Det glaset var inte tomt mer än två sekunder under tiden vi var där. Han fyllde på det så fort han tömt det. Själv nöjde jag mig med ett halvt glas vin till maten men Klant var skapligt berusad när det var dags för oss att åka hem. Han hade tidigare på dagen fått min tillåtelse att följa med till min lya en natt till, för att fixa och trixa med datorn i morgon.

Vid Slussen drog han, efter ett bråk oss emellan, iväg och jag hoppades att han tagit bussen till landet. Ack så fel jag hade. Han kom tillbaka, var på uselt humör men hakade ändå på mig och dottern hem. Nu är klockan 22.30 ungefär och hans rastlöshet och sug efter rus fick honom för en liten stund sedan att sticka ut på jakt. Det är vid sådana här tillfällen som jag känner att jag verkligen vill vara fri ifrån honom ett bra tag framöver! Kanske för alltid om han inte genomgår en riktig jävla förändring. Punkt slut.

Lekstund

I torsdags följde jag och min lilla dotter med hennes bästa dagiskompis med tillhörande pappa hem på eftermiddagen. Det var väldigt trevligt! Jag och pappan lagade mat medan barnen lekte och min dotter ville aldrig åka hem! Jag tror vi blev kvar i fyra timmar eller något. Småtjejerna hade roligt och jag och pappan pratade om allt möjligt. Det blev aldrig stelt utan samtalen flöt på och vi bestämde att vi ska träffas flera gånger så att tjejerna får leka och ha skoj. Det inträffade en lite annorlunda grej under kvällen, pappan plockade fram ett dragspel och spelade en truddelutt :-) Ha ha, han var duktig och jag funderar på att köpa ett munspel och öva in någon god gammal bit tills nästa gång vi ska ses!

I går fyllde Klant år så han hade fixt barnvakt och han och jag åkte till söder framåt kvällen. Där gick vi först till ett tapasställe, Sardin, där vi drack ett par öl och åt några smårätter. Trevligt ställe må jag säga! Sen gick vi vidare till Matkultur och även där drack vi bira och käkade delikata munsbitar. Även detta ställe var schysst och flera hade barnen med sig ut, det kan man ju inte ha vart som helst i detta krångligt trista land! Innan vi rörde oss hemåt gick vi in på ett indiskt ställe och käkade nanbröd med kokos. När vi skulle beställa vår andra öl där blev det stopp. Indierna ansåg att Klant druckit tillräckligt :-) Väl tillbaka i förorten gick vi in på en av sunkkrogarna, otroligt tråkigt ställe med endast två besökare förutom oss. Där stannade vi inte länge. Vi hade en trevlig kväll med mycket gott att äta och dricka men tyvärr spårade Klant ur när vi kommit hem. Han fick väl någon slags snedtändning av för mycket alkohol. Nåväl, det är överspelat nu och glömt!

Skafferitjuv

Klant har varit här ett par dagar och lånat datorn när jag varit på jobbet. Helt ok för mig eftersom han inte har någon dator hos sig.

I förrgår talade han om för mig att han tagit med sig mitt snabbkaffe hem till sig. Helt ok för mig eftersom jag väldigt sällan dricker snabbkaffe. I går morse hade jag lagt fram lite pulversoppor som var Klants så att han skulle kunna ta med dem hem till sig.

När jag kom hem på kvällen upptäckte jag att han druckit upp min mjölk. Helt ok för mig om han talar om det så att jag kan köpa ny på vägen hem.

Nu på morgonen upptäckte jag att det saknas saker i mitt skafferi och kylskåp. Hjortronsylten är borta. Kokosmjölken är borta. Arcaciahonungen är borta Säkert saknas det flera saker som jag inte hunnit upptäcka än.

Tidigare har jag märkt att det försvunnit krossade tomater och konserverad ananas. Jag vet ju att Klant är pank (jag ligger ute med en del pengar för hans del) så visst är det helt ok för mig om han nallar lite mat. Men, han kan väl för i helvete fråga först!

(Inte nog med detta, han har vid tidigare tillfällen druckit av mina likörer, druckit upp mitt vin och druckit upp min glögg och ätit upp min choklad)

Jag är dum...

...snäll som en jäkla ko!

I dag efter jobbet mötte jag upp Klant och våran dotter (Råkade träffa på min käre bror där också) och vi tog bussen till Nacka köpcentrum. Där har de Media Market och ett "bra" erbjudande om att handla räntefritt på avbetalning. Vilkoret var att man betalar tillbaka på 10 månader.

Egentligen så behövde jag absolut ingenting från Media Market men det gjorde dock Klant. Ansåg han. Han var i stort behov av en dvd-spelare och han är inte god nog för att få handla på kredit själv. Därför fick dumma jag ställa upp. För att erbjudandet om att handla räntefritt skulle gälla så var man tvungen att handla för minst 2000 kr.

Dvd-spelaren kostade knappt 400 spänn. Alltså kom Klant på hundra grejor till som han behövde och jag passade på att köpa en Sodastreamer. Notan hamnade till slut på över 3200 kr! När vi skulle skriva i papper bad säljaren Klant om legitimation. Klant pekade då på mig som tog upp mitt legg samtidigt som jag sa: "Ja, man måste ju ställa upp för sina barn". Säljaren gav oss lite mystiska blickar men köpet gick i vilket fall igenom.

Så nu sitter jag här hemma och dricker bubbelvatten, skål!

Dagens boktips

Jag lånade en bok av en snäll dam för ett par veckor sedan och alldeles nyss läste jag ut den. Den var bara på 89 sidor och väldigt lättläst men jag har inte haft tid att läsa klart den tidigare.

"AFRIKANEN Porträtt av en far" heter boken och den är skriven av 2008 års nobelpristagare i litteratur; J.M.G. Le Clézio. En fransman som publicerat ett fyrtiotal böcker genom åren. Just denna bok handlar om hur författaren kommer till Nigeria som åttaåring för att för första gången träffa sin far. Fadern har länge arbetat som läkare i den afrikanska buschen. En fin och intressant liten berättelse som, trots att den är kort, tog en stund att komma in i. När man väl kommit in i den så var den värd att ta del av! Boken är utgiven av Elisabeth Grate Bokförlag AB.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=747050 följ länken och läs mera om författaren.

Vykort från Laos!

I går kväll damp det ner två stycken vykort från Laos. Ett till dottern föreställandes elefanter och ett till mig och Klant föreställandes en människa som liknade mig själv :-)

Tack kära kamrater som skrev och skickade dem!

En vy från förorten...

...då känner man att man är hemma igen :-)

Rollatorerna står parkerade utanför den lokala krogen

Helgen tillbringades ute på landet hos Klant. Det blev till att leva primitivt utan rinnande vatten och med utedass. Klant kånkade och släpade på vinhinkar med dricksvatten från grannens brunn, som som tur var inte var frusen. Annars latade vi oss mest och på lördagen tog vi en promenad i skogen. Sedan grillade vi hajkbananer på baksidan av huset vilket var gott och mysigt. Jag passade på att ta med ett gäng av mina böcker och lite kläder hem när vi åkte därifrån.

I dag när jag hämtade lilltjejen på dagis så träffade vi den trevliga pappan som skulle hämta sin flicka. Våra döttrar är bästisar kan man säga och de leker ihop varje dag på förskolan. Vi gjorde sällskap på bussen och på tuben och pappan bjöd hem mig och lilltjejen på torsdag. Då ska vi laga lite mat ihop och våra döttrar ska få leka med varandra, kul!

Jag somnade brevid lilltjejen för ett par timmar sedan när jag skulle läsa saga för henne. Jag vaknade nyss men ska faktiskt gå och lägga mig igen! Sov sött alla tomtar, troll och vanligt fä!

Lite te och en bit choklad...

...som belöning för att jag jobbat hela dagen och tvättat hela kvällen!

Jag fattar inte att den förbannade tvätten aldrig tar slut, jag blir sååå trött och utsliten i mina stackars armar av allt jäkla kånkande. Nu är den i vilket fall ren, hopviken och hemsläpad till lägenheten men jag orkar faktiskt inte stoppa in den i skåpen. Den får stå där den står tills lusten faller på. Eller snarare tills jag tar mig i kragen.

Nu sitter jag vid datorn och intar, som sagt var, en kopp fusk-chai te (jag pallade inte att göra eget) och en chokladbit (eller två...). Chokladen fick jag av en dam, som jag hjälper, häromdagen. Hon tycker att jag ska gödas för hon menar på att jag är allt för slank, hå hå ja! För övrigt så påstår hon att hon är blind...och hon har icke kännt på min figur!

Alldeles snart ska jag gå och bädda ner mig i sängen och snarka som en förkyld gammal farbror ända tills den kära väckarklockan ringer. Så; Natti natti! Sov så gott och vakna torrt!

EFTERLYSNING!

Jajje och Tess!

Mina kära kamrater!

Vart håller ni hus?

Är allt bra med er?

Jag hoppas verkligen det!

Jag vill önska er en

God fortsättning!

Ge mig ett livstecken, snälla!

Vi saknar er!

Dagis hela dagen

Ja, det blev nästan ett tolvtimmars pass på dagis idag, eller förskolan som det kallas med ett finare och modernare ord. Jag var där halv 9 i morse med lillskruttan och det var min tur att laga mat. Fiskgryta stod på menyn och det var lite komplicerat för mig att tillaga, dels så är jag ju själv vegetarian och kan inte smaka av och dels så saknades det vissa ingredienser som skulle ingå. Barnen åt dock men det blev en himla massa mat över som trist nog bara åkte i soporna. Enligt nya regler och lagar vad det gäller livsmedel så får rester inte sparas om det inte kyls ner si och så snabbt och värms upp till en bestämd temperatur.

När mitt arbetspass var slut kom Klant och hämtade vår lilla dotter, de är hos honom på landet nu. Jag tog en promenad och shoppade lite trots att jag är i pengakris, nåväl, två tröjor, en BH och en ask med 10 ögonskuggor för hundra spänn. Det får min arma plånka helt enkelt tåla!

Sedan var det dags att rusa tillbaka till dagis för att infinna sig på ett personalfritt föräldramöte. Ett möte som pågick alldeles för länge och en massa dravel blev det så klart. Det kändes som att nästan alla föräldrar utom just jag är missnöjda med denna förskola och den pedagogiska verksamheten. Min dotter verkar stortrivas och hon pratar om alla möjliga saker som gjorts och upplevts på dagis och det ser jag som ett gott tecken!

Hemresan blev iallafall trevlig då jag hade sällskap av en av papporna som bor åt samma håll som mig. Han är den av alla föräldrar som jag fattat störst tycke för hittills, han verkar rak, rolig och naturlig. Nej, nog om detta! Just nu är det Lars Winnerbäck på TV och jag ska väl ägna Lasse några minuter!

Guldbaggen

Jag har faktiskt dammat av en guldbagge några gånger. De är inte särskilt vackra, de är klumpiga och väger en hel del. Det är dock ett fint pris och jag dammade den varsamt med lätta händer och världens mjukaste trasa.

I går var det utdelning av årets guldbaggar och jag, som inte är något TV-freak direkt, följde galan med stor förväntning om att John Ajvide Lindqvist skulle kamma hem en bagge. Det gjorde han förstås för bästa manus! Manuset till "Låt den rätte komma in".

Mest hade jag väl hoppats på att John Ajvide Lindqvist skulle vara där på galan och själv ta emot priset. Jag hade velat se honom och hans vackra fru Mia stå där och glänsa. Det gjorde de så klart inte, de satt nog i hemmets lugna vrå och mös istället. Framför en brasa med varsin stor kopp hett kaffe och ett gäng cigaretter :-)

Min vän från Jehovas

I dag har jag röjt här hemma som vanligt. Jag kan inte bara ta det lugnt när jag är ledig, nej, jag måste städa, fixa och dona. Mitt upp i allt ringde det på dörren, det var farbrorn från Jehovas vittnen igen. Nu har han varit här tre gånger! Förra gången var Klant hos oss så han öppnade dörren. Farbrorn hade då med sig en ung söt tjej, kanske hans dotter? Han gav Vakttornet till Klant som sedan lusläste den ;-) I dag hade farbrorn med sig en tant, kanske hans fru? De såg att jag var upptagen med att städa men de ville ändå lämna lite lektyr till mig. Jag fick Vakttornet för februari och två små broschyrer där "sanningen" om Jehovas vittnen finns att läsa. Farbrorn sa att de har dåligt rykte och att folk pratar mycket strunt om dem. He he, det kan jag väl aldrig tro? Farbrorn sa också att nästa gång de kommer på besök så vore det roligt om de fick läsa lite ur bibeln för mig för att se vad jag tycker om det! Något att se fram emot!

:-)

Skabbigt

Jag har fått utslag vid svanskotan. Det kliar, svider, bränner och känns hemskt jobbigt och obehagligt! Detta har gjort att jag sovit illa som fan i natt och till slut visste jag knappt vad jag skulle ta mig till. Så kom jag då på att det vore skönt att kyla ner utslaget med is men jag har ingen is i min lilla frys. Skulle jag knalla ut mitt i natten och hämta en påse med snö? Nej, det orkade jag inte. Efter en del funderande kom jag på att jag har bullar i frysen. Jag tog en kall bulle, lade i en plastpåse och sedan i en ren strumpa. Det fungerade faktiskt som lindring och ja, jag vet att det låter dumt men nöden har ingen lag!

Jag har googlat på utslag och eksem men inte kommit fram till vad fan det kan vara jag drabbats av. Jag verkade i alla fall kunna utesluta bältros vilket känns bra. Jag hoppas verkligen att jag inte fått någon parasit som byggt bo vid min svanskota! Usch, det låter ju skitäckligt och vart skulle jag i så fall fått parasiter ifrån? Lakanen i Spanien? Dagis? Från en av tanterna jag hjälpers skabbiga katt eller från Jens hund? Nej, fy! Jag försöker intala mig själv att det är någon slags eksem som uppstått och därför gick jag ner till apoteket och inhandlade kortisonsalva som jag hoppas ska hjälpa! Åh, det gör svinont när jag sitter ner :-(

(Huga, hemska tanke; tänk om det ändå är en parasit som sprider sig till mina mer intima delar...Hjälp!)

Vardagen är här

Ja, så var då denna julen, årets svinigaste natt; nyårsafton och alla helgdagar däromkring över. På nyårsafton gick jag och la mig innan tolvslaget för att jag skulle upp och jobba på nyårsdagen. Sista rejäla smällen hörde jag klockan 04.40 i ottan. På väg till tunnelbanan mötte jag flera partyprissar som ännu inte slutat festa och en lösspringande mördarhund med tungan hängandes i mungipan. Den sistnämnde fick mina knän att bli svaga och magen att pirra. Jag är en aning rädd för hundar, särskilt om jag inte känner dem. Väldigt rädd är jag för okopplade sådana, speciellt om de springer emot mig och flåsar och ser läskiga ut! Nåväl, efter den otäcka vovven kom det en brud med ett koppel gåendes. Nere på torget hade två killar rykt ihop och de skrek fula saker till varandra och den ena kastade en glasflaska emot den andra. Nere på perrongen var det spyor, glassplitter, tompavor, burkar och rester efter smällare överallt. Svinigt ja, det kan man lugnt säga! Hela förorten och hela fotbollsplanen och hela staden hade över en natt förvandlats till en soptipp. Åh, vad skönt att det är över!

Hunden på bilden såg ut att vara en snäll hund som jag inte var rädd för, fotades på Stortorget under julmarknad 2005

Helgdagar och ledighet i all ära (om man ens är ledig på dessa) men för mig känns det just nu bra att allt förhoppningsvis börjar återgå till det normala igen. Jag önskar att jag får in rutinerna på väckning och dagislämning och jobb och dagishämtning och läggdags och allt som hör till. Jag önskar att jag får i ordning här hemma för just nu råder här kaos! Jag önskar att jag kommer i balans med min ekonomi och kanske även med min kropp och själ :-) Jag önskar att år 2009 blir ett bra år och jag önskar så innerligt att jag får fira nästa nyårsafton i vårat lilla paradis, långt bort ifrån fyrverkerier, kaos och skrål. Tillsammans med Bubu-tribe och Bangdee!

Öla i kväll!

I går efter jobbet skickade jag ett sms till min vän Jen med en förfrågan om hon hade lust att gå på något sunkigt förortshak och ta en bärsa. Jag fick inget svar förren i morse "Hej gumman, jag hde inte min telefon på igår...Jag är ledig i morgon om du vill ta en öl ikväll? Kramar"

Så klart jag vill! Även om jag, suck och stön, jobbar i morgon. Alltså ska vi ses på söder om ett par timmar, dricka öl och filosofera över livet och över våra sviniga sambos/exsambos. Det ska bli riktigt trevligt hoppas jag. Problemet är bara att varken hon eller jag varit ute på evigheter och därför inte vet vart fan vi ska gå? Ett riktigt I-lands problem som förmodligen löser sig när vi väl ses.

Nyss talade jag med min, ibland, sjukt roliga kusin vitaminkick i telefon. Hon hackade lök för ett helt kompani för hon skulle bjussa vänner på middag ikväll. Avståndet mellan oss känns ofta alldeles för långt och det blir allt för få spontana träffar. Det måste bli ändring på detta! Hur som helst så fick hon mig att garva läppen av mig under vårat samtal :-)

Nu borde jag pallra mig in i duschen och komma i form inför min date med Jen!

Rekord och java

I dag har jag slagit rekord i att skriva många inlägg i min blogg! Det beror på att jag inte har mycket annat för mig och att det är bäst att passa på när jag för en gångs skull har tid att sitta här i fred. Nu ska jag skriva det mest meningslösa inlägget av dem alla! Hittills åtminstone.

Jag håller på att koka lite java som jag ska sörpla i mig tillsammans med en giftpinne på balkongen. Jag har ingen kaffebryggare så jag kokar upp vatten i vattenkokaren som jag sedan häller över kaffepulvret. Jag la vantarna på en kaffebryggare hos Klants päron när vi hjälpte dem att rensa ut bland alla prylar för ett tag sedan. Bryggaren såg fin ut och frun i huset kunde inte minnas att det var något fel på den. Väl hemma så upptäckte jag att gummit kring kannans öppning vittrat sönder och att den inte höll värmen. Ja, ja, den funkade ändå att brygga kaffe i även om det inte blev så hett. Tills häromdagen då jag tänkte värma på kaffet lite extra på spisplattan. Jag ställde kannan där som efter en stund smälte fast i plattan, jag hade glömt bort att kannan hade små fötter i gummi eller plast. Nu har jag packat ihop den satans bryggaren i en pappkasse och inom en snar framtid kommer den befinna sig i grovsoprummet!

Så här ser det ut när jag fixar kaffe:

Brödbak igen

Nu har jag för ett par timmar sedan tvättat klart. Tanken var att jag skulle träffa min återfunna vän Cissiluren och ta en fika, hon tvingades tyvärr ställa in. I stället knallade jag ner på centrum och inhandlade mina favoritpiller; alvedon. Jag köpte lite saker på Konsum också och sedan en pizzamacka på äldsta pizzerian i den här förorten. Jag frågade pizzabagaren varför den tillhörande vitlöksdressingen är typ pistagegrön? Svaret jag fick var att det är färg, hmm??

Nu har jag käkat upp halva pizzamackan och ett päron till lunch. Det satt fint i kistan och i min ugn står det två formar med bröd på gräddning. Min kära farmor har bjudit på hembakat bröd, kakor, bullar osv under hela mitt liv. Hon bakar så gott och när jag var liten kom hon till och med hem till oss ibland för att ställa sig och baka. Nu är farmor gammal och har ont i ryggen men bakandet fortsätter, om än i mindre mängd.

Farmor har två goda recept på snabbgjorda bröd med filmjölk, nötter, frukt och bikarbonat. Jag har fått recepten av henne ett par gånger och bakat efter dem förut. Dessa recept är tyvärr kvar på landet och jag ville inte ringa farmor och be henne leta fram dem igen. Därför sökte jag på internet och hittade något liknande. Jag ändrade om receptet efter det som finns hemma:

2 limpor, ugnstemp. 200 grader

6 dl grahamsmjöl
4 dl vetemjöl
2 dl fiberhavregryn
1 dl rågmjöl
1 dl vetekli
4 tsk bikarbonat
2 tsk havssalt
0,5 dl hackade mandlar
6 torkade aprikoser klippta i små bitar
8 dl filmjölk
6 msk honung
1 dl solrosfrön

Blanda ihop de torra ingredienserna, tillsätt filmjölk och honung. Rör ihop ordentligt. Fördela degen i två smorda ugnsformar. Strö över solrosfrön och sedan skjuts in i ugnen. Grädda i ca 1 timme.

Så här ser mina färdiga limpor ut:

Jag hoppas nu att brödet blir gott! Senaste tiden har jag inte haft tid eller lust att baka så då har jag köpt bröd från Saltökvarn, väldigt gott! Speciellt deras fruktbröd som jag måste försöka kopiera någon dag :-)

Hönsfarbror

Min dotter har förmånen att ha blivit född med en hönsfarbror och en hönsmorbror. Detta handlar om hennes hönsfarbror, en genomsnäll, charmig datanörd i sina bästa år :-)

Han var med på Spanienresan och hela tiden var han väldigt gullig och mycket rädd om sin brorsdotter. Han lekte och busade med henne när hon ville och följde efter henne om hon sprang iväg på stranden eller i restaurangen.

Den sista dagen i Las Palmas skulle jag gå ut på en liten shoppingrunda, busungen ville hellre stanna kvar i lägenheten med sin far och sin farbror. De två bröderna satt och tittade på en film och busungen lekte med min kvarlämnade handväska. Farbror skulle gå på toa, passerade busungen och upptäckte att hon satt med en tom alvedonkarta i sin lilla hand. Hönsfarbror anade oro och kalabalik uppstod. Han vrålade på Klant som brusade upp och undrade vad som stod på. Även han fick syn på alvedonkartan och de anade det värsta. De frågade busungen hur många hon ätit varpå hon svarade "alla". De båda bröderna fick panik och visste inte vad de kulle ta sig till. Klant tog in busungen på toa och försökte få henne att kräkas. Men ack, det är inte lätt att få en 2,5 åring att spy på uppmaning! Han stack fingrarna i halsen på en livrädd liten busunge och lite magsyra kom upp men inga alvedon.

Så kom jag, den lugna mamman, gåendes ute på gatan och får syn på hönsfarbrorn som lutade sig ut genom fönstret. Han vrålar: "kom upp så fort du bara kan!" Jag blev en aning rädd och skyndade mig genast upp för alla trapporna. Där uppe var det kaos, hönsfarbror höll min hysteriskt skrikande lilla unge i sin famn och jag berättade för de knasiga bröderna att alvedonkartan var tom från början. Hönsfarbror lämnade över min dotter till Klant och rusade gråtandes in på toaletten Åh, så fint när stora pojkar grinar och det var lättnadens tårar som föll på hans kinder. Jag blev upprörd på Klant över att han stuckit fingrarna i halsen på busungen varpå han skrek till mig det högsta han kunde i ren frustration. Jag tog min kära busunge i famnen och försökte trösta henne, hon snyftade och hulkade och somnade till slut av ren utmattning.

Nåväl, slutet gott-allting gott! Nu ser jag fram emot att få se dvd´n som hönsfarbror gjort till oss om min dotters Spanientripp! De dramatiska scenerna från alvedonhistorien är dock inte med
:-)

Sharonfrukt

För tillfället har jag ett stort begär efter sharonfrukter. Jag har aldrig tyckt om dessa sliskiga, mjöliga frukter förut men nu har jag upptäckt att de jag tidigare smakat måste ha varit övermogna. Sharonfrukter ska var fasta i köttet och ha en god, söt smak. Konsistensen ska vara intressant med ett inre kött som är lite "geléigt" och påminner om litchi eller *longan (kallad "lam jao" i Thailand). Det yttre köttet ska påminna om ett plommons, tomats eller physalis. Ja, det var min skumma beskrivning av den otroligt goda frukten Sharon. Tyvärr importeras den oftast ifrån Israel, ett land jag inte har någon större lust att stödja just nu :-(

*http://www.fruktogront.se/modules/produkter/produkt.php?pageId=532

Luften är fri...

...från Klant just nu. Han blev kvar i min lilla lya längre än tänkt. Först i lördags tog han vår dotter med sig och åkte hem till sina pärons hus. Päronen skulle komma hem från Spanien på kvällen men de blev fast vid ett flygbyte i Frankfurt och kom hem först vid midnatt.

Idag är min första lediga dag i ensamhet och jag ska nu knalla bort till tvättstugan och kolla om det förhoppningsvis finns en tid till mig! Önska mig lycka till!

Nu är jag tillbaka och yes! Det var ledigt! På väg till tvättstugan träffade jag två killar från Samhall som städade min trapp, riktiga sköningar och pratglada var de :-)

Detta var nog det mest ointressanta inlägget jag någonsin skrivit. Så blir det ibland när man har skrivklåda men inget vettigt att printa ner.

Min lilla älskling i tvättstugan för ett par år sedan

Hyfsat läsvärt!

Innan vi åkte på semester så köpte jag en bok på ICA för 29 spänn. Den heter "Kom närmare" och är skriven av Sara Gran och är utgiven av Månpocket. Den är ungefär 185 sidor tunn och väldigt lättläst. Jag läste ut boken på en kväll och jag kan rekommendera den som lite mysigt tidsfördriv!

Den handlar om arkitekten Amanda och hennes man som flyttat in i en gammal vindsvåning. De lever på ytan ett perfekt liv men Amanda börjar förändras. Hon tillbringar mer och mer tid på platser och med människor hon aldrig tidigare ens drömt om att besöka. Amanda får minnesluckor och drabbas av tvångstankar. Själv tror hon att det är någon annan som kontrollerar hennes liv och tankar.

Det är en spännande mystisk och stundtals rolig liten berättelse och Arbetarbladet kommenterar boken så här: "Den är provocerande perfekt. Lagom förvillande, lagom psykologisk, lite blodig och mycket sensuell".

Här är en länk till AdLibris bokhandel och där syns en bild på boken och mer info om innehållet
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=911301336X

Tabouleh till frulle

I dag hade jag sovmorgon, jag är ledig från jobbet och min dotter är med sin klantige far hos sin farmor och farfar. Jag somnade ganska tidigt igår framför en larvig, typiskt amerikansk film på TV. Minns inte vad den hette men Jack Nicholson hade en av huvudrollerna. Någon form av kärlekskomedi var det och ja, jag somnade som sagt var. Mitt i natten vaknade jag, stängde av TVn, borstade gaddarna och bytte säng. Somnade snart och vaknade redan kvart i 8 nu på morgonen.

När vi var i Spanien gick vi ett par gånger till an libnesisk restaurang nere vid stranden. Där hade de en fantastiskt fräsch och god tabouleh sallad utan couscous eller bulgur i. Efter att vi kommit hem till Sverige har jag försökt mig på att göra denna sallad. Tyvärr är det svårt att få tag på fin, billig persilja här. Nu hade jag en kruka med halvtorkad sådan i köksfönstret. För att den stackarn inte skulle torka ut helt och bli oätlig så tänkte jag att det är bäst att äta upp den till frukost. Här är mitt recept på tabouleh för en person:

en knippe hackad persilja
en hackad tomat
en halv hackad rödlök
saften från en halv citron
lite örtsalt

Åh, så gott och nyttigt! Innehåller både järn och c-vitaminer och säkert andra vitaminer!

Hong Kong foto

Jag kollade igenom min blogg nu och upptäckte att det var dåligt med bilder i de senaste inläggen. Därför kommer här ett foto från Hong Kong, taget i oktober 2007. Målningen är utförd på en vägg till en skobutik och sådana saker vore önskvärt i Stockholm. Det skulle liksom liva upp den gråa stämningen! Nere i vänstra hörnet sitter min lilla älskling i sin vagn.

bbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbb

Inte så läsvärt!

Jag brukar i princip aldrig köpa vecko- eller månadstidningar. Jag ögnar igenom skvallerblaskor ibland när jag käkar lunch på jobbet, sådana som råkar finnas där gratis. Jag bläddrar i min dotters farmors "tanttidningar" när jag är där för att kanske hitta något roligt recept. Jag kikar gärna i Illustrerad Vetenskap om jag skulle snubbla över den hos någon men nej, jag betalar nästan aldrig pengar för tidningar. Ofta består dessa tidningar av enstaka intressanta artiklar och resten massor av smörja. Jag lägger hellre mina kronor på böcker!

Så har jag nu gått och köpt två feta magasin inom loppet av en vecka. Mycket olikt mig men det var faktiskt filmerna man fick på köpet som jag var ute efter! (Den ena filmen var Babel, en av mina favoriter!) Tidningarna heter Plaza kvinna och Plaza inredning, mode, design. Båda såg väldigt tjusiga ut men jag har knappt orkat öppna dem ens. De berör mig inte speciellt mycket, bara massor av övervackra människor och reklam. För några minuter sedan badade jag badkar och då tänkte jag att jag skulle passa på att bläddra igenom Plaza kvinna i brist på annat.

Jag tappade såklart ner magasinet i badvattnet men jag lyckades ändå få isär en och annan sida. Artiklarna och modereportagen var föga intressanta men visst, bilderna var fina. Och jag hittade faktiskt hela tre(!) små notiser som var något att ha, visserligen om saker jag redan vet ;-)

• Det är trendigt med min längd på luggen i vår (ha ha, jag som precis tänkte klippa av den).
• Det gäller att njuta av en kopp te ihop med en god bok, t. ex skriven av Haruki Murakami (precis en av hans böcker som jag tipsade om i mitt förra inlägg).
• Minitest av ekologiskt te: mitt favoritte "Dilmah Ginger Spice Tea" fick fullpott i poäng!

Läsvärt!

I går kväll läste jag de sista kapitlen i boken jag fick i julklapp av en snäll dam som jag hjälper.

Boken heter "Fågeln som vrider upp världen" och den är skriven av den japanske författaren Haruki Murakami. Boken är drygt 740 sidor lång men bli inte avskräckt nu! Den är mycket läsvärd och emellanåt kunde jag inte slita mig ifrån den! Den har getts ut i pocket av Nordstedts och finns bland annat att köpa hos Akademibokhandeln.

Den handlar om en kille vid namn Toru vars katt försvunnit. Kort därpå försvinner även Torus fru. Han träffar efter detta på en rad olika, mer eller mindre märkliga människor. Så småningom har Torus lugna tillvaro bytts ut mot total kaos och förvirring. Historien rör sig i ett gränsland mellan dröm och verklighet och många bisarra saker uppstår. Boken består av flera berättelser som vävs in i handlingen.

Nu citerar jag Sundsvalls Tidnings kommentar om boken: "...en förförisk labyrint: djärv, ambitiös och synnerligen mångskiktad"

Läs den! Läs den! Läs den!

Så fort det blivit vardag igen ska jag gå till bokhandeln och köpa flera böcker av denne författare!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Haruki_Murakami följ länken och läs mer om författaren och hans böcker!

Hårsnack

Sedan jag var sisådär fjorton år gammal (ung) har jag färgat mitt stackars hår i alla möjliga vackra och även fula nyanser. I grunden är mitt nordiska spret råttfärgat, eller cendré som det så fint också heter.

När jag flyttade till lilla huvudstaden för snart nio år sedan var mitt hår rosa. Min kära kusin/vän/fästmö/whatever hade hjälpt mig att bleka det platinablont vilket fick min hy att likna en skär gris. Därpå försökte jag färga det illrött men det blev dessvärre just rosa. För att försöka dölja färgen så mycket jag kunde hade jag alltid barret uppsatt i två knutar, en på varje sida av skallen.

Större delen av mitt liv har min kaluffs dock varit tonad i någon röd nyans, färger jag trivdes med! Så för ungefär ett och ett halvt år sedan fick jag för mig att jag tröttnat på att vara rödtott. Jag ville ha tillbaka min naturliga råttfärg, om det nu fanns något kvar av den under alla toner, färger och nyanser?

Min kära vän Tess hjälpte mig att avfärga håret vilket resulterade i att jag såg ut som en pippigul kyckling i skallen. Nåväl, jag köpte en toning så lik råttfärgad jag kunde hitta och smetade in skiten i håret. Som blev, ja...typ bajsbrunt. Eller matt tantbrunt som det så fint också heter :-)

Jag köpte dyrt knallblått Toni & Guy-schampo som påstods ljusa upp håret. Om det hjälpte är tveksamt. Nåväl, jag klippte mig ett par gånger och tillbringade månader i soliga länder. Det bidrog till att mitt hår blektes och att min naturliga råttfärg gav sig till känna.

Så för några veckor sedan upptäckte jag att jag hade ett grått (!) hårstrå. Någon dag senare upptäckte jag ett till (!). Det fick mig att börja fundera på att mitt hår nog behövde sig en omgång av lite kemikalier. Därför gick jag idag till Åhléns efter jobbet och inhandlade en Wella hårfärgsförpackning på rea. I en ton liknande min naturliga och med ett löfte om att täcka de första grå håren på ett skonsamt vis.

Jag har precis använt klart denna produkt i mitt rufs som fortfarande är vått, därför kan jag inte se resultatet än. Och i denna lya finns ingen hårfön. So long!