Fanskapet...

...har fortfarande inte behagats dyka upp. Alltså var jag tvungen att ringa mitt jobb och berätta att jag inte kan komma, jag måste ju stanna hemma med liten sjukling. Dottern har sovit ganska oroligt inatt, väckt mig flera gånger och varit törstig. De stunder jag somnat till har jag drömt skumma drömmar.

Min vän "Jen" hörde av sig igår, hon hade troligtvis identifierat bruden på bilden som Sara , en 18-årig väninna till "Jen"´s dotter. Jag har ringt sambon hela morgonen utan resultat och jag har skickat flera sms som han så klart inte svarat på. Jag snackade med "Jen" nyss och hennes karlslok hade inte heller dykt upp eller hörts av. "Jen" hade åkt till Älta för att spana lite. Med sig hade hon en flaska hårspray, tändare och extranycklar till bilen :-)Tyvärr hittade hon inte bilen så hon skulle åka hem igen.

"Jen" tror att våra sämre oäkta hälftar tagit både ecstacy, tjack och sömnpiller i helgen och det förvånar mig inte ett dugg. Jag är nu jävligt förbannad och har stor lust att göra min sambo handikappad när jag ser honom! För egen del kan jag vara utan honom men det är dålig stil mot våran dotter som tjatat efter sin pappa sedan hon slog upp sina stora blå igår.

Så kan det vara och nu fortsätter jakten på de försvunna dårarna.

På förmiddagen åkte jag och min lilla dotter hem till Jen. Vi fortsatte ringa på alla nummer vi hade utan svar. Vi klättrade på väggarna och kedjerökte. Jen ringde till polisen för att anmäla sin dotter försvunnen. De kollade upp numret till Saras mamma. Jen ringde dit och mamman sa att Sara sagt att de skulle tillbringa helgen hos Jen m fam.

Vi konstaterade till slut att dessa fyra människor (svin) måste befinna sig på vårat lantställe.