Alltså Klants föräldrar och lillskrutts farmor och farfar.
De har efter alla år, till och från med Klant, blivit lite som mina föräldrar också.
Jag tycker jättemycket om dem, de tycker om mig och de verkligen älskar och skämmer bort lillskrutt.
Visst har jag ibland tyckt att de är flummiga, slarviga och naiva men de ställer alltid upp!
De är snälla och omtänksamma människor helt enkelt.
Jag kan prata med dem om jag behöver och de lyssnar och kommer med råd, utan att fördömma.
Här om dagen ringde jag till "farmor" och berättade om Kompis. Jag ville hinna berätta det före Klant.
Hon tog det positivt och blev nyfiken på Kompis. Hon har faktiskt träffat honom en snabbis här när hon lämnade lilskrutt en gång.
I bakgrunden hörde jag "farfar" gratulera och fråga om Kompis är rörmokare, han skulle visst behöva en sådan :-)
Idag när "farfar" hämtade lillskrutt gratulerade han igen!
Även hönsfarbrorn var nyfiken och frågade om jag skaffat pojkvän, he he!
Han förstod att Klant inte gillar det hela men han sa att Klant haft miljoner chanser.
Och det har han ju faktiskt rätt i!
No comments:
Post a Comment